DeMatteo

Mamma bjöd mig på lunch på mysiga DeMatteo i Viktoriapassagen idag. Vi avslutade med glass.

Färger

Efter att ha lekt lite med ett av dagens foton och en ask färgkritor, undrar jag bara en sak:

Var är tyget som ser ut så här? Världen kan bara bli bättre i Andy Warholfärger.

Det var lite kallt ute idag. Alldeles för soligt för att vara så kyligt. Vädret ljög lite. Jag hade en ledig måndag idag så jag mötte upp Emmeli i Seminarieparken. Körsbärsträden (eller vad det nu är för träd) hade blommat ut, men äppelträden hade tagit över.

Alla vet väl vid det här laget att jag är lite svag för blommiga träd.

Vi promenerade till Haga och satte oss på uteserveringen. Tyvärr dök det upp ett par små, luddiga, grå moln efter en stund.

Rabarber-jordgubbspaj med vaniljsås. Nam-nam-nam...

Vi hittade en liten, mysig, överfylld butik med jättefint pastellfärgat porslin. Där fanns också jättefina plådlådor med olika motiv, bland annat en sjukvårdlåda med rött kors på. Jag måste nog gå tillbaks någon dag och köpa den.

Sen gick vi till Valands examensutställning. Vi kom aldrig riktigt fram till om de orangea strecken var del i utställningen eller inte. Hur som helst är jag säker på att om man följer dem så leder de till något väldigt spännande.

.

Göteborg är en bra stad för kändisspaning. Framför mig i kön på Jacobs Café stod Håkan Hellström med son och en liten stund senare såg Emmeli och jag Ingvar Oldsberg på en uteservering på Vasagatan.

Alla små ingenting som blir en eftermiddag

En bild per stund i eftermiddag. Inte mycket för världen.

Först tar man pendeltåget från jobbet in till Gbg:t.

Det bästa med det är utsikten över Aspen på vägen.

Sen äter man glass med Emmeli.

Helst i solen nedanför Avalon.

Sedan kanske man har en ensam diskmaskin som ropar efter att få bli ompysslad efter en hel dag alldeles själv hemma.

Ibland är slasket i slasken bara lite finare än andra dagar.

Till sist är kanske sladden till förstärkaren lite för kort. Men det är ett litet ingenting man får leva med.

Gick till mamma med en flaska saft

Jag gick hem till mamma för att lämna av en flaska hemmagjord rabarbergrapepassionlimesaft. Där blandade mamma betong i trädgården.


I den gula betongblandaren händer magiska saker.

Hos mamma lyste månen mitt på dagen.

Det rann vatten i den lilla, runda fontänen.

Tulpanerna blommade i rosa.

Det växte vinrankor i det lilla, lilla växthuset.

Och jag fick posera i min nya amsterdamkjol.

När jag hade poserat klart gick jag hem och la mig för ibland är soliga söndagar inte så lediga som de borde vara.

Göteborg, en kväll i sköna, svettiga maj

Idag sprang ett Göteborgsvarv genom min bakgård. Nästan, i alla fall. De stackars halvmaratonöparna dog väl närmast i värmen, kan jag tänka. Jag ställde mig i skuggan, kände mig bra som lät bli att plåga mig, fotograferade löparna och flinade åt deras flåsande.

Mmm, lite tropisk värme har väl ingen någonsin dött av?

Den stora, bruna klumpen i bakgrunden är mitt kvarter. Fina grejer, det!

Jag blir svettig bara jag tänker tanken på att ta mig runt ett Göteborgsvarv...

Regnbågens alla färger utan både sol och regn, mest bara disiga moln i fyra nyanser av grått

Idag var det regnbågsparad i Göteborg. Eller promenad, Regnbågspromenaden heter den nog faktiskt.

Jag har alltid gillat ridande poliser. Nåt med hästar och uniformer ihop, kanske.

Ett paraply kan vara precis det som behövs för att lysa upp en annars ganska trist stad.

Han hade i alla fall tur med kalsongerna.

Kikade lite på tyger igen, Jag gillar det verkligen det här mönstret, men kanske lite väl tokfärgat? Kommer jag trötta på det efter två nätter med det tyget bakom huvudet? Ja, jag tror nästan det.

Ett liknande mönster i svartvitt. Men är det för tråkigt? Kommer jag tycka att det är för fantasilöst, färglöst, själslöst? Ja, förmodligen. Men jag gillar det ändå! Perfekt hade nog varit om det här svartvita mönstret fanns med var tredje blomma i knallrosa. Någon som kan trolla, fixa, ordna, göra, lösa?

Egentligen helt sjukt fula lampor, men kombinationen inspirerar mig lite.

Söndagmorgon

När det ser ut så här i köket en söndagmorgon, då vet man att världens bästa frukost väntar i kylskåpet.

Önskedrömmar, sanndrömmar

Ibland går det lite för lång tid mellan inläggen här (precis som jag visste att det skulle komma att göra). Oftast beror det på att jag jobbar och jobbar och jobbar för mycket, vädret är för grått och för få fotofantastiska saker händer. Det känns liksom inte så roligt att ta kort på vad som händer här hemma i mitt lilla bo, eller på tåget på väg till jobbet. Mest för att så mycket inte alls händer, faktiskt.

I natt drömde jag att jag sa upp mig från jobbet för att flytta till Brazilien i åtta månader. Jag skulle plugga och jobba. Så länge skulle Em bo i min lägenhet och ta hand om den. Det låter lite som en sanndröm, tycker jag. Eller i alla fall inte som en omöjlighetsdröm. Det låter helt klart lite lockande. Fast om jag fick välja själv, och det får jag ju så klart, kanske det inte skulle bli just Brazilien. Palmerna och värmen var helt rätt, dock. En gammal bild från Austarlien får illustera inlägget. Strand, sol, värme, hav.

Födelsedagar

Vissa dagar öser regnet ner. Det spelar ingen roll att det är grillfest på gång, att någon fyller år eller att det bara ska vara en fin dag. Regnet skiter i det och regnar på i alla fall.

Där det var väg för några timmar sedan är det vattenpöl nu. Barn är ett folk och de bor i ett främmande land. Detta land är ett regn och en pöl...

Långa backar är alltid lite längre, lite brantare och lite kallare när det regnar.

Trots att jag redan har för många bilder på blommor lägger jag in en till. Det droppade så fint från trädet. Det syns lite dåligt här, men ni får låtsas.

När man kämpat sig upp för den långa, kalla, branta backen får man komma in i värmen en stund. Den här bilden tog min moster, tror jag. Egentligen ser jag ju inte ut så här på riktigt.

Inne i värmen kan man få efterrätt med bär. Bär med pannacotta och grädde.

Ostbågar är ett givet komplement till grillandet, även om det spöregnar och grillen är täckt av presenning. Ostbågar med och utan chillismak. Ibland måste man tyvärr gå och lägga sig innan kvällen är riktigt slut, som när man måste infinna sig på sitt jobb så tidigt på morgonen att inte ens måsarna vaknat än...

Tygtisdag utan kaffe

Idag följde Emmeli med mig när jag skulle ut och leta efter det perfekta tyget att göra en sänggavel av. Det var varm, soligt och fint, tulpanerna blommade och tygerna glänste i solen. Vi började på Laura Ashley eftersom jag tittat ut ett fint tyg på deras engelska hemsida, men tyvärr verkade det tyget inte finnas i butiken. Vi fortsatte till Engelska Tapetlagret med deras helt galet dyra tyger och avslutade på Åhlens. Tyvärr undflydde det perfekta tyget mig och min sänggavel idag. Dagen såg ut så här

Om att matcha en kjol

Idag tänkte jag ha på mig den där vita kjolen jag köpte i Amsterdam. Vad jag inte hade räknat med när jag köpte den var att vad jag än försökte matcha den med slutade det med att jag såg ut antingen som en servitris eller som ett emo. En emo? Är emos en eller ett? Hur som helst. Efter att ha provat varenda topp i garderoben kom jag fram till att ingen egentligen passade till men eftersom jag vägrar ge upp kjolen har jag nu ett grått ribbstickat linne med en vit t-shirt under till kjolen. Det kändes lite färglöst så jag slängde på två färgglada plasthalsband för att backa upp mina röda naglar och nu ser jag ut som en nioåring istället.

Om man inte har något annat att göra en måndagnatt i maj kan man alltid måla naglarna i smultronrött...

Hemliga meddelanden en körsbärsblommig eftermiddag på Järntorget

När körsbärsträden blommar på Järntorget måste man gå dit och fotografera lite. Det tyckte både jag, en grupp japaner (som väl har alldeles egna körsbärsträd hemma hos sig?) och ytterligare ett par fotografer. Det har blivit många blombilder det senaste, men blommor är ju så fina. Körsbärsblom alldeles särskilt.

Järntorget.

Ibland hänger det rosa band i körsbärsträden. Jag vill gärna tro att det är ett meddelande om någnting rosa till någon.

Sen kan man få se små ord och meddelande på marken också, om man har tur. Men man måste gå med ögonen i backen, lyssna på fin musik och drömma sig bort om man ska lyckas.

Efter man har varit på Järntorget och fotograferat bort eftermiddagen kan man fortsätta upp längs Linnégatan, svänga vänster och komma ut på Övre Husargatan efter några steg, korsa vägen och smyga in i Seminarieparken. Där blommar det också ibland, i rosa, men bara på söndagar när inga studenter ser.