Hej, hej, hallå Dagboken!

Jag har inte skrivit på nästan en vecka nu. Jag är hopplös. Rekord har slagits här i South Australia under veckan, aldrig har en värmebölja varat så länge här. Eller i varje fall inte sedan man började mäta. Som jag skrev i förra inlägget var jag på fest med norskorna för att fira Lisas födelsedag. Norrmän, danskar, tyskar, fransmän och australiensare dök upp, men inga andra svenskar. Jag verkar tillhöra en sällsynt art här. Nån av norrmännen hade träffat på två svenskar här förra terminen, men utöver det har inga andra observationer gjorts. Vi hade hur som helst väldigt roligt på Lisas och Haakons bakgård innan vi gick till en nattklubb vid Moseley Square här i Glenelg. Trots att vi va över 20 personer lyckades vi helt tappa bort varandra så många gick hem ensamma ganska tidigt fick vi veta nästa dag när vi ringde runt till varann. Veronica kom inte hem alls och svarade inte på sin mobil så vi vart lite panikslagna där ett tag tills det visade sig att Veronica gått hem till Knut och batteriet var slut på hennes mobil. Inte göra så. Stygg Veronica som skrämmer upp oss på detta viset.

Måndagen spenderades på stranden, tisdagen på universitetet. Jag gick en obligatorisk sjutimmarskurs i hur man kan upptäcka barnmisshandel och så vidare, hur man bär sig åt för att anmäla och hur en anmälan behandlas av myndigheterna. Ganska tråkigt, man lärde sig inte mycket nytt och man blir galet trött av att sitta stilla och lyssna i först fyra timmar med bara en kvarts rast och sen efter lunch tre timmar med bara fem minuters rast. Stor skillnad mot hemma där vi har femton minuters rast efter varje fyrtiofem minuters föreläsning.

Onsdag var jag på praktiken. Den andra praktikanten har börjat nu. Leona heter hon. Leona kommer vara här onsdagar, torsdagar och så många fredagar hon har tid med mellan föreläsningarna hon har. Hennes praktik började bra i alla fall, vi fick gå på grillfest organiserad borta på Hackham West Community Centre för pojkgrupperna vi har här på skolan och deras föräldrar. Kaos. Tjugo 7- till 9-åriga pojkar som i normala fall har lite svårt att uppföra sig på ett och samma ställe. Jag som inte brukar använda öronproppar när jag är på konsert har nog aldrig önskat mig ett par så mycket som då. Men det var kul! Och god mat. Potatissallad utan lök i. Det är lycka det.
På kvällen kom Mikael, Erik och Johan tillbaks från Barossa Valley där de har jobbat i stekande sol med att plocka frukt (persikor, nektariner, vindruvor och pumpor), vi gick på bio och såg en film som heter 10 000 BC. Rekommenderas inte! Iskallt i biosalongen med AC:n på fullt blås och endast sju personer i en salong som sväljer över 400 personer.

Torsdag lät jag bli att gå till praktiken (fy mig!) men jag valde att istället prioritera att umgås med pojkarna en sista dag innan vi kommer hem till Sverige allihop. Vi försökte oss på att rosta en pumpa, det gick så där. Nu är dom på Kangaroo Island, sedan bär det vidare till Tasmanien för att plocka äpplen. Efter det är det Sydney som gäller för dom, sen en tur över till Nya Zeeland, tillbaks till Sydney, upp till Brisbane och sen bär det av hemåt för Erik och Johan i början av juni. Mikael däremot fortsätter till Sydamerika och England innan han kommer hem. Jag vill åka med dom juuueee...

Idag fredag sitter jag på praktiken. Liz, min handledare är inte här (har ingen aning om vart hon håller hus) så jag passar på att skriva ihop detta när ingen ser mig. Annabelle och Kerrilee som gör sin praktik på Hackham West var nyss här och hörde vad jag har för mig. Vi bestämde att vi skulle ses varannan vecka för att ha lite koll på vad vi sysslar med eftersom skolan jag är på och Hackham West har ett nära samarbete. På torsdag eftermiddag ska jag över dit för att kika hur de sköter sin tjejgrupp eftersom Leona och jag ska starta en eller två här snart. Under lekgruppen på lunchrasten kryper en liten kille vid namn Connor in i ett bollnät, drar åt öppning, rullar runt på golvet och ropar glatt gång på gång ”Jag är en fisk! Jag leker att jag är en guldfisk!”. Jag skrattade så jag höll på att gå av tror jag.

Imorgon försvinner Tan till Melbourne i minst en vecka, så jag får snällt klara av matlagning och sånt själv. Ska bli intressant. Jag har knappt lagat någon mat alls, dels för att Tan sköter det och dels för att jag fortfarande inte har blivit riktigt sams med spisen. Men det ska bli skönt att ha huset för sig själv en vecka!

Jag har gjort verkligen ingenting sen jag kom hit idag. Skrivit det här (i Word, för jag kommer inte åt Internet med min dator här), druckit te med Annabelle och Kerrilee och skrivit lite mer här, ätit lunch, vart med i lekgruppen och sen gjort mer av ingenting. Ska bli skönt med helg så man får ta igen sig lite!

Blev visst ett riktigt långt inlägg. Tyvärr har jag inga bilder att erbjuda denna gång, jag använder helt klart kameran alldeles för lite.

Tack och hej!