Livet är en fest

Så... Trafikljusfesten igår var faktiskt en av de bästa fester jag varit på. Så sjukt mycket tid och energi som dom lagt ner på en vanlig privatfest. En stor bakgård i norra Adelaide dekorerad med facklor, ett gäng små lägereldar, stor grill, massor av mat, julgransljus, bål i tre olika färger, soffor, bord, stolar, ett tiotal kylväskor med is och massor av trafikkoner och vägskyltar uppsatta överallt. Min favorit var den stora skylten med texten "No permanent parking" som satt uppe på toadörren. Dom som bodde i huset hade också tryckt upp stora klistermärken med trafikljus på så de som inte ansågs visa sin färg tydligt nog fick en klisterlapp mitt på bröstet med sin färg på. Dom hade också ordnat med en buss somskjutsade hem alla som kom från Glenelg sen på natten. Och vet ni vad som hände? Jag hittade svenskar! Hur många som helst. Tydligen bor dom i Glenelg dom också och brukar ha ofrivilliga svenskfester i tid och otid. Förstår int ehur jag och norskorna har missat dom. Annars var där fullt av tyskar, indier, thailändare och aussies. Skriver man om festen på Facebook kommer det tydligen mycket folk. Bra väder hade vi också, det var nästan varmt under kvällen och med alla eldar var det riktigt mysigt.

Tans flickvän eller vad hon nu kan vara för något verkar ha flyttat in här så smått. I alla fall är badrummet fullt av nya prylar och pinaler, hennes saker är utspridda över hela lägenheten och mina tofflor har flyttat på sig. Fast nu är dom väl hennes tofflor då, för jag tänker då aldrig använda dom igen. När någon man inte ens vet vad den heter går runt i ens tofflor kan dom lika gärna få behålla dom.

Just ja. Nu har det efterblivna landet Australien en vecka efter alla andra ställt om klockan. Nu skiljer det 7 ½ timme mellan Sverige och här. Bara så att ni vet. Over and out.